Kungamakten i NordanländernaUpdate Flash Player

Aret är 1691 och på Nordanrikets tron sitter Kung Richarn Tirion XVI av Eldarodd, kallad "Järne" i folkmun. Han är Envåldshärskare, Beskyddare och Befälhavare över det Evigt Segrande Riket. Dessa är de tre titlar på vilka kungamakten vilar.

Att kungen härskar enväldigt innebär att alla inom Riket måste åtlyda kungliga sigillbestyrkta befallningar. Genom dessa edikt skapar kronan nya lagar och bestämmer skattegälden för vart ar. De kungliga påbuden verkställs av befogade representanter bland befolkningen, bl.a. kronofogdar och landsfiskaler.

Kungen är Rikets beskyddare inte bara i krigstid, utan även i fredstid. Därmed ansvarar kronan för byggandet av vägar och broar, samt underhållet av platser med särskild vikt för kungadömet, såsom försvarsverk.

Rikets ryggrad har alltid varit armén. Den är centrerad till städerna Eldaron, Fayre, Blodsäng, Bane och Kyiborg, vilka bildar en axel av militär styrka i kronans tjänst. De väpnade styrkorna har alltid varit nära sammanknutna med den zordakanska kyrkan, och delar dess ideal. Arméns lojalitet gentemot Riket är absolut.

Idén om det Evigt Segrande Riket fick stor genomslagskraft efter att de fria raserna i AEA undgick den fullkomliga förintelse de stod inför under Slaget vid Aberions Kittel ar 1032. Genom att samlas kring ett högre mål, nämligen tanken om ett rike större än något tidigare i AEA, kunde de mänskliga folken åsidosätta sina inbördesstrider och enas under samma fana. Nordanriket sägs aldrig ha behövt ge mark åt yttre hot, och det täcker enorma landområden, eftersom Flodländerna också skall räknas till Rikets marker.

Tiden är dock den outtröttlige fienden. Ar av krig mot orcherna decimerar folket och tär på stridsmoralen. Kungaätten själv har gett upphov till inre hot i form av odugliga härskare, vars ageranden lett till slitningar mellan rikets mer inflytelserika aktörer. Lyckligtvis är den sittande kungen, Richarn XVI "Järne", vid sina sinnens fulla bruk.

Han är dock inte längre lika omtyckt som för 8 ar sedan när han slöt fred med dvärgarna, eftersom freden stod Riket dyrt och skattegälden höjts för att åter fylla kronans skattkistor. I ett försök att stoppa de inre stridigheter Riket lider av och åter centrera makten hos kronan, har kungen upplöst vissa ordnar och adelshus de senaste aren. Detta har inte fallit i god jord och man kan lugnt säga att de enda som är helt nöjda med Kung "Järne" är soldaterna.

Det är mycket möjligt att hans smeknamn, som härstammar från namnet på det fredsavtal han ingick med dvärgarna - "Glödgade järnets ed" - i folkmun snart byts ut mot ett mindre smickrande öknamn.