Gudasvärden

Gudasvärden

Allt har ett öde. Varje levande ting har mening, ett skäl till att det blev till och som kommer att vila tills det blir uppfyllt. Stort eller smått, ont eller gott. Men de levande väsendena i AEA berördes sällan av detta öde. Istället levde de och dog i tron om att de själva formade sina öden.

Sen kom drömmen.

Det var en uppenbarelse som alla sovande och vakna varelser drömde under samma natt. De såg för sig hur gudarna samlades. De såg dem hålla varsitt svärd, klingorna badande i gudomlig strålglans. Och de hörde de dånande svärdsverserna, med den tunga klangen av ett öde som sedan länge glömts bort.

Liksom gudarna, känns gudasvärdens påverkan verkligare än verkligheten själv. Då gudarna inte längre ingriper direkt i världens skeenden, blir svärden de krafter som väcker det slumrande ödet hos de levande raserna, böjer skeendena till sig och bringar Händelse. De levande kan söka sig till sitt öde, eller fly från det. Likväl är svärden som fyrbåk av inverkan på allting i deras omedelbara omgivning.

De tolv gudasvärden bär var och en inom sig essensen av den gud vars svärd det är. Krafterna och förmågorna som svärden skänker sina svärdsbärare är därefter. Eftersom klingorna i sig är obegränsade oförstörbara föremål, är de de kraftfullaste av magiska redskap, ovärderliga och mytiska i sitt ursprung, samt upphovet till skeenden som kan skaka världen i dess grundvalar.

Svärden tycks dyka upp i olika hörn av AEA. De som finner svärden och blir deras bärare är sällan kända för allmänheten. Men ifall de lyckas behärska klingorna under någon längre tid, kommer de endera att bli beryktade eller ökända. Själva närvaron av en gudasvärdsbärare är något som bringar stor uppståndelse. Folk är vanligen mycket intresserade av klingan och dess möjligheter.

Litet är känt om det svärd som kallas Vägvisaren. Det är PAHNs svärd och dess vers lyder:

Den som Vägvisaren äger finner vägen den rätta,
Raskt dess herre sig beger,
Visdomens svärd göra allas bördor lätta,
Men riskerna blir också fler.